att längta

Läste en artikel till dagens workshop om hur vi ska anamma "förväntningssamhället". Tankar som att vi blir inte lyckliga av att äga, men av att köpa. Vi ska sätta målen framför oss så att vi har ngot att vänta på och se fram emot.

Någon tog upp julen. Man längtar som fasen till den, men samtidigt går den över så snabbt och efteråt är man mest besviken.

Hursom helst:
Saker jag längtar till:
1. Att få flytta hem
2. Att slippa trycka på next varje gång en jullåt kommer upp i itunes
3. Den dagen då vi kan välja att äta mat i koncentrerad form - tänk Kosmos (han med kastrullen) mat-piller
4. Att bli klar med skolan

Grejen blir att för varje sak jag slänger upp på listan ser jag bara nackdelar. jag kommer att sakna kompisarna i sundvall, jag hatar ändå jullåtarna, jag kommer att sakna riktig mat, jag kommer få ångest inför att starta mitt liv på riktigt.

Att bara se fram emot mål i framtiden gör att man oroar sig i förtid. Punkt.

Jag har nog med oro för stunden.